Tungt

Men samtidigt så underbart. Saknaden är stor både efter pappa ticha och efter dom den det som det skapats underbara minnen med. Samtidigt e det så underbart, det känns som om dom är i luften vi andas i vinden som smeker oss o i solens värmande strålar. Önskar. Om ett litet litet tag åker vi till graven, säger inte mer, orden för hur jag känner o mår får jag inte ur mig. Och för den delen, dom vill jag dela med dom jag älskar och jag förmodar att ni läsare kanske inte alla kvalificerar er till dom människorna. Några få av er vet jag <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback